Helvetica är typiskt schweiziskt. Bokstavligen.

1956 bad Eduard Hoffman på det anrika typsnittsföretaget »Haas« Max Miedinger att designa fonten »Die Neue Haas Grotesk«. Det blev en omedelbar framgång vid lanseringen. Kort därpå byttes namnet till Helvetica.

Sedan lanseringen 1957 har typsnittet Helvetica delat designvärlden i två läger. Belackarna hävdar att det är ett kallt, generiskt och industriellt typsnitt som främst gått storföretagens ärenden. I dokumentären ’Helvetica’ från 2007 av Gary Hustwit går den New York-baserade designern Paula Scher så långt att hon anklagar typsnittet för att vara ansvarigt för Vietnamkriget.

Helvetica-entusiasterna menar att typsnittet representerar den ultimata bokstavsformen, perfekt avvägd och neutral vilket gör det möjligt att använda till krig, kärlek och konst. Kort sagt det enda teckensnitt du behöver. De renläriga modernisterna omfamnade Helvetica redan vid dess nedkomst med en närmast religiös glöd. Helvetica har också kommit att representera det som kallas ’Swiss style’ och schweizisk grafisk design.

Den kände schweiziske formgivaren Joseph Müller-Brockman förknippas för evigt med Helvetica. En lustig detalj i sammanhanget är att Müller-Brockman själv uppenbarligen var kluven till Helvetica som allenarådande typsnitt. Ofta använde han en annan favorit; Akzidens grotesk, alltså den redan existerande konkurrenten till Helvetica.

I USA blev den framlidne formgivare Massimo Vignelli en livlig och fanatisk förespråkare för Helvetica. Vignelli var inbiten modernist och angrep häftigt de kända formgivare som under åttiotalet och tidigt nittiotal experimenterade fritt med typsnitt och bokstavsformer.

»Helvetica är lite som luften du andas«

Helvetica är idag världens kanske vanligaste typsnitt. För de flesta passerar typsnittet obemärkt på skyltar, som loggor, i reklambudskap och i offentliga information. »Helvetica är lite som luften du andas« som en formgivare säger i dokumentären. Typsnittet digitaliserades också tidigt under Postskript-eran.

Genom årens teknikskiften – från bly till fotosättning och vidare in i vår digitala nutid – degenererades gradvis de ursprungliga bokstavsformerna och först 2010 lanserades en digital version designad av typformgivaren Christian Schwartz som är originalet mer trogen.

Nästa gång du rör dig i offentlig miljö; gör en spaning på Helvetica. När du väl fått koll på bokstavsformerna står en sak klar – Helvetica finns överallt: i taxin, i trappen, i hissen, i hallen …

Bildtexter:

Boken »Helvetica Forever« av Lars Müller.

Typsnittskatalogen »Die Neue Haas Grotesk«
sammanställd av Müller-Brockmann & Co
är en raritet från 1960.

Die Neue Haas Grotesk, senare Helvetica,
typer från blytiden

Manualen för statliga järnvägen SBB,
publicerades 1983 av Müller-Brockmann & Co.