Ett svunnet Manhattan; St. Marks Place och East Village 1984

Fler foton från St. Marks Place och East Village 1984. Trots åttiotal dröjde sjuttiotalets misär och kriminalitet sig kvar på Lower East Side och i det som kallas Alphabet City eller East Village.

Nu tyckte den här killen att det var dags att plåta mig.

Samtidigt var klubbarna och barerna många och även om kvarteren var sjabbiga och slitna så var atmosfären vänlig snarare än hotfull.

Hans grej var de här foliefigurerna som han tillverkade. Inuti? Gamla grönsaker …

På den här tiden var de slaviska och polska immigranternas prägel på kvarteren fortfarande tydlig. De som varit barn på 1920-talet var ju i livet och inte lastgamla. För den som vill läsa om St Marks Place och dess historia kan jag rekommendera ‘St. Marks is Dead – The many lives of Americas hippest Street’ av Ada Calhoun.

‘There goes the neighborhood’. Klassiska St Marks bio blir ‘The GAP’.

De flesta bilderna plåtade jag under en kurs på School of Visual Arts som hette ‘Street Photography’. Läraren var dokumentärfotograf, ganska dryg och sågade konstant våra alster. Så även mina. Han skröt däremot mycket om sina egna bilder men visade aldrig några. Nu i efterhand tycker jag den här bildsviten har ett värde – på många plan. Inte minst för att fotona visar ett svunnet nedre Manhattan. Jag har en drös av negativ sparade från den här tiden. Som sagt, kanske får det bli en bok och en utställning.

Mina föräldrar hälsade på i NY. Här på Waldorf Astoria varifrån de tog taxi ner till mina ganska slummiga kvarter. Jag bodde då på 10:e gatan mellan Ave B och C. Morsan kom i päls och smycken av strass. Du är galen sa jag, ‘Äh, sa Jane, pälsen är ju inte äkta.’