Jag älskar tecknandet och målandet som hantverk, men uppskattar inte kommentaren: »Vad skicklig du är!« Då får jag den vaga känslan att man menar okonstnärlig. »Vad fint du målar!« låter genast mycket bättre. En sak som slår mig, när jag via dagböcker och teckningar ser tillbaka på mitt liv, är min ständiga oförmåga att leva i nuet. Nästan hela livet har jag befunnit mig en bit framför.

»Sitter jag med en drink i handen på en trottoarservering i Paris i bästa väder, så visst tycker jag att det är fint – men jag har ändå huvudet fullt av planer för nästa dags program«.

Jane 2001, ur boken Jane Barks bilder – från femtiotalet till idag