Jane Bark på kontoret på Bragevägen i mitten av 80-talet.

Jane om boken »Jane Barks Bilder – från femtiotalet till idag«

Nedan ett utdrag av förordet till boken »Jane Barks Bilder – från femtiotalet till idag« som kom ut 2001.

JANE BARK: Med åldern har jag känt en tilltagande önskan att på något sätt dokumentera mitt arbetsliv. Som illustratör blir ju mycket man gör ganska kortlivat. Jag kan ha lagt ned stort arbete på en bild – men publiceras den i en veckotidning, så är livslängden bara en vecka. Tanken var att göra en tecknares memoarbok fylld med illustrationer. Men nya uppdrag strömmade in och det blev aldrig någon tid över.

Till sist, uppmuntrad av ett arbetsstipendium från Konstnärsnämnden som startkapital och påhejad av familjens grafiska formgivare, kom jag i gång. Jag samlade ihop alla original och skissblock. Barndomens prinsessteckningar, blyertsporträtt av familjen och skolkamraterna, krokier och arbetsprover från Konstfack, tuschtecknade modefigurer, 70-talets färgstarka novellillustrationer, porträtt, annonser, affischer och
förpackningar; från frustande entusiasm till en stillsammare, kanske mindre trendig stil. Uppdragens stora variation har nog hindrat mig från att fastna i ett alltför rutinerat manér.

Jag älskar tecknandet och målandet som hantverk, men uppskattar inte kommentaren: »Vad skicklig du är!« Då får jag den vaga känslan att man menar okonstnärlig. »Vad fint du målar!« låter genast mycket bättre.

En sak som slår mig, när jag via dagböcker och teckningar ser tillbaka på mitt liv, är min ständiga oförmåga att leva i nuet. Nästan hela livet har jag befunnit mig en bit framför. Sitter jag med en drink i handen på en trottoarservering i Paris i bästa väder, så visst tycker jag att det är fint – men jag har ändå huvudet fullt av planer för nästa dags program.

I arbetet med den här boken har jag kunnat njuta både av gårdagen och stunden – och samtidigt planera för framtiden! Det blev naturligt att uppdela boken i decennier, eftersom det vid varje tioårsskifte inträffat något som har förändrat mitt arbetsliv. Bildernas urval har fått styra texterna, vilket betyder att många nära och kära inte ens är omnämnda i boken.

Dagens gigantiska bildflöde och den nya digitala tekniken har förändrat teckningens betydelse, och jag anar samma förvirring som jag själv kan känna hos andra tecknare. Kanske just därför kan den här boken också intressera dagens unga illustratörer. Själv kommer jag att fortsätta att rita och måla bilder tills penseln ramlar ur handen.
Jane Bark februari 2001